Hurra~ inga fler lektioner och inga fler tentor att oroa mig över direkt så det är nog dags att börja blogga igen va?
Förra veckan så gjorde jag ett japanskataltest för en som studerar svenskars uttal när de pratar japanska. Först så skulle jag höra skillnad på två väldigt lika ord, sen så skulle jag säga runt 70 ord på japanska och slutligen skulle jag säga runt 40 ord på svenska. Allt det här gick riktigt bra! Den första delen förvirrade mig efter ett tag och jag kände mig väldigt osäker på vilket ord jag hade hört så ibland så gissade jag bara. På den andra delen så läste jag vissa
hiragana lite fel men det gick bra senare då nervositeten hade släppt. På den svenska delen så gick det självklart bra. Efter testet så kunde jag få några tips på hur jag skulle kunna förbättra mitt uttal men det visade sig att det inte var något speciellt som behövdes förbättras och att mitt uttal ibland kunde låta väldigt japanskt! ^□^
Jag uttalade de ljud som svenskar ofta har problem med helt perfekt. Då är det just: J (uttalas som ett engelskt J, dvs dj), ch (uttalas tch och
inte sh), Z (som vi svenskar gärna uttalar som S) och tsu. Däremot så sade hon inget om mina R, det japanska R:et är lite speciellt, så jag tror det var okej med! Sen så pratade vi lite om japansk
ordaccent och det är väl där som jag gissar att jag gjorde bort mig lite. Jag har inte hittat så otroligt mycket fakta om detta och det är inte så konstigt för enligt Wikipedia så har 'bara' 20% av de japanska orden ordaccent och utlänningar som lär sig japanska brukar knappt få höra talas om att japanskan har ordaccent. Jag har ju läst japanska på universitetet och jag kan inte minnas att någon av mina lärare har nämnt det här. (Fast mina lärare rättade dock nästan aldrig vårt uttal om vi sade något fel) Men men, jag ska försöka hitta lite mer fakta om ämnet och lyssna mycket mycket mer på japanskt tal. Då borde nog saker och ting komma lite mer naturligt...hoppas jag!